Hur kan en känsla göra så ont? En ända. Och det gör så jävla ont. Jag känner inte dig. Men du får mig att må så dåligt. Du får mig att ha ont. Inte hela tiden, men ibland. På kvällarna är det som värst. Det ända jag tänker på är om jag bara skulle våga. Men om jag nu skulle våga; skulle du vilja, skulle du våga. Och om du nu inte skulle våga hur skulle det bli då. Jag faller platt på marken och försvinner. Nej inte riktigt va? Ditt liv skulle kanske förtsätta som vanligt, men hur skulle mitt lv bli.
Jag skulle kunna skratta med mina vänner, med min familj och även med dom jag inte känner. Men skulle jag kunna känna lycka, skulle jag kunna vara glad på riktigt? Jag vet inte, och det är därför jag är så helvetes jävla feg och inte vågar. Jag är rädd för dig, som jag egentligen tycker så jävla mycket om. Fastän jag inte känner dig.

// Fanny Matilda Öhrn